I en bikupa produceras mellan 15-45
kg honung per år. För att samla in 5 kg honung måste bina flyga över 88 000 km,
alltså mer än två varv runt jorden.
Honung innehåller cirka 75 % sockerarter och ca 20 % vatten.
Det mesta av sockret är druvsocker och fruktsocker. De sista 5 % utgörs av
bland annat enzymer, mineralämnen, vitaminer, aminosyror och inhibiner (ett bakteriehämmande ämne). Forskare har hittat över
200 olika ämnen i honung. PH värdet i honung är mellan 3,2-4,5
beroende av sort. eftersom tillväxten av mikroorganismer är bäst vid ett PH
runt 7 har syrorna i honungen även en antibakteriell verkan.
Svenska forskare har funnit en unik bakterieflora som består
av minst tio olika mjölksyrabakterier i binas mage. Dessa bakterier tillverkar
ämnen som mjölksyra, ättiksyra och myrsyra som har antibakteriella egenskaper.
Dessa egenskaper skyddar också honungen mot jästsvampar och
bakterier. Det gör att honungen inte jäser utan kan lagras länge utan att man
behöver använda sig av tillsatser.
När bina har hämtat nektaren från
blommorna tar de med sig den till sin kupa och lagrar den i bikupans vaxkakor.
Där omvandlas nektaren till honung. När honungen är
färdig sätter bina ett vaxlock över vaxkakan.
När det är dags att skörda honungen måste vi först ta bort
locket innan vaxkakorna placeras i en stor honungsslunga. I den snurrar
vaxkakorna runt och honungen slungas med hjälp av centrifugalkraften ut ur
kakorna. Honungen är nu flytande och silas flera gånger för att den ska bli ren
och fin.
|
|
|
|
----
HONUNGENS KONSISTENS
Från flytande till fast
Borttagning av vax
Honungskakan som tas från bikupan är täckt med bivax. Detta
gör bina när honungen har torkats ner till en vattenhalt under 20%. För att
kunna få ut honungen ut kakorna måste locken tas bort.
Slungning
När honungen slungats ur ramarna är den flytande. Så kommer
den vara under en tid. Så småningom kommer dock sockret i honungen att
kristalliseras och honungen blir då hård. Låter man honungen självkristalliseras kommer sockerkristallerna att bli lite
större vilket medför att honungen kommer upplevas som lite grynig.
Slät och len honung
För att honungen ska få en fast men mjuk och slät konsistens
behöver sockerkristallerna göras mindre. Det kan biodlaren antingen göra genom
att röra honungen under tiden som honungen kristalliseras. På så sätt kommer
sockerkristallerna att röras sönder och bli så små att de inte känns i munnen.
Alternativt kan biodlaren ympa honungen.
Ympning
För att ympa honungen tar man en del av honungen (10%) och
blandar med en ännu mindre del av en fast honung (3% av den mängd som motsvarar
de tidigare 10%). Denna blandning förvaras därefter i kylen under tre dagar och
rörs 2 gånger per dag. Därefter rörs allt detta ner i ursprungskärlet och
blandas väl.
På det här sättet kommer sockerkristallerna att kopiera
formen hos den fasta honungen som användes.
Något som är viktigt att komma ihåg är att all svensk honung
kommer att kristalliseras och bli fast förr eller senare. Hur lång tid det tar
beror på vilken sorts blommor som bina hämtat nektarn ifrån. Fast honung kan
göras flytande i vattenbad men kommer efter en stund att bli hård igen. Om man
gör detta är det dock viktigt att inte värma honungen mer än till 60 grader,
för vid högre temperaturer dör alla de nyttiga enzymer som finns i honungen.